And I know we were both to young way back when we had our thing...

När jag var ganska mycket yngre, hormonstinn och tyckte att jag var svår och var ledsen fick jag tröst av Ola Salos texter.
Why should it be so bad to be bad
When it's so hard to be anything at all?
And why does everyone seem to forget what it's like to be all alone
Kärleken till mitt favoritband växte och finns kvar lika stark än idag. Även om jag skämtar om att jag har en kändiscrush på Ola Salo så betyder alla texter och melodier lika mycket för mig fortfarande som då. Många ännu mer. Och eftersom min syster känns ganska likt mig bestämde vi oss för att vallfärda till PDOL för att få se vårat älskade The Ark en sista gång innan som lägger ned. Trots sjuka mängder fulla fjortisar var det en magisk konsert. Jag sjöng alla texter med kärlek och inlevelse med tårarna rinnande nerför kinderna. Jag kunde inte bry mig mindre om vad andra tyckte. Det kändes skönt.
Have you ever heard a song
That you wish would never end?
Sista låten, Calleth you Cometh I spelas, applåder och sen är dom borta.
Slut med The Ark.
Fast inte riktigt.
För låtarna finns ju kvar.
MEN, nu ska vi inte bli alldeles för sentimentala här. För gårdagen var en så sjukt rolig dag!
Minna, Kajsa, Andreas och Victor packade in sig i bilen och åkte tillsammans mot piteå tillsammans med mackor, vatten och världens mest random playlist.
Vi slog oss ner på stranden och badade och chillade en hel dag i solen.
Andreas var helt klart den mest välklädde!
Piteå dansar och ler skulle jag dock aldrig gå på igen om inte något riktigt bra and skulle spela. FUlla fjortisar och folk spyr och knuffas överallt. Jag kände stort förakt så många som tror att dom är så jääääävla tuffa. Inget för oss, var vi eniga om. Men Veronica Maggio och The Ark kunde man ju inte klaga på!
Senare på kvällen var det dags att åka hem. Red bull, filosofiska diskussioner och övertrötthet med skrattanfall åt ord som "TandemKorp" och "BorderlineKruka" följde med oss hem.
Det var ett fantastiskt äventyr med tre av mina favoritmänniskor!

RSS 2.0