Andra dagen och lätt panik.
Igår hade jag min första riktiga universitets-skoldag. Jag trodde jag var förberedd men att få se deadline på ett gäng inlämningsuppgifter, en tenta, ett intervjuprotokoll... Jag var lite väl kaxig. Herrgud vilken ångest. Som tur är har vi nu haft dag två, man börjar förstå lite mer, känna in vad folk säger, få lite ideer... Det känns helt klart bättre nu än igår när man fick allt slängt i ansiktet och hade absolut inga uppslag eller någon inspiration. Jag tror jag vet vart jag ska börja men min första artikel, vem jag ska intervjua för mitt personporträtt är det värre med. Man kan hoppas att någon ide dyker upp.
Jag tycker skrivandet känns hemskt rostigt, det är delvis därför jag tagit upp bloggen igen. För att få lite rutin i att formulera konkreta meningar istället för de lösrykta bitar man har i huvudet. Man måste hålla igång den sortens tänk annars blir det fruktansvärt svårt att börja. Jag brukade kunna spotta ut texter, dikter och uppgifter på löpande band, men senaste året har det varit segt. Ändring ska det bli!
Kommentarer
Trackback
