Himmlen i min famn
Idag var det begravning. Och äntligen kändes det som att man fick tid att sörja. Man hade tid att tänka, vara ledsen och gråta en massa. Men jag måste ju tillstå att det var helt fruktansvärt jobbigt.
Nu får du sjunga för änglarna
Sov gott Linda
Sådanna här gånger kan jag sakna lite att vara religiös. Jag tror att man skulle ha ett annat förtroende för att folk som går bort verkligen är i guds händer och får liva i frid. Jag vet inte vad jag tror på. Jag har ingenting att luta mig på eller ha tillförsikt i. Men man får hitta stöd i vänner och andra för att inte bli helt tokig. Jag tror det får bli min taktik.
Nåväl, nu är det dags att peppa upp sig! Nu är det ju festival och jag ska få se The Ark som jag längtat efter i flera månader! Det ska bli sååååå mys! :D Jag längtar!
Kommentarer
Postat av: Klaggen
Jag tror att döden känns så som det kändes innan man var född.
Det känns som en bra förklaring.
Trackback
