MinnahTorma

Ia´dag åker syster min till enköping för att hälsa på mommo. Hon har höstlov. Det har inte jag. Jag måste jobba hela veckan, än en gång. Tänk vad enkelt allt var när man gick i skolan. Jag känner lite av en inre stress hur fan jag ska lyckas ta mig igenom december månad. Och börjar av Januari. Det kommer att vara fullt ös tror jag.

I kväll ska man ut på sväng igen! Vi börjar med plankstek och lite vin på Ripan medan vi lyssnar på Johannes. Sen får vi se vart vi hamnar. Det hade varit kul att dansa idag tror jag. Tack vare min alldeles för långa tupplur tror jag att jag orkar hålla igång också!

Än en gång på radiotjänst och hopplösheten smyger sig på. är jag exeptionellt dålig eller har jag bara otur? Jag vet inte, men det är ingen kul känsla. Jag skulle gärna vilja slippa en fmminuters utskällning ikväll. Om någon börjar lägger jag på, det funkar inte att försöka förklara. Folk är idioter. Det känns som att jag behöver en pick-me-up.

Jag är överväldigad med en känsla av hopplöshet. Sitter på radiotjänst och ringer. Målet för kvällen var 16 avgifter. Efter tre timmar med en timme kvar har jag fem. Åt helvete inte ens nästan nära. Jag känner mig bara i allmänhet ganska dålig och vädelös.
Men ute på parkeringen står min bil och väntar på mig.
Även om den inte är min på riktigt. Men jag betalar skatt och bensin och allt sånt så den räknas nog som min. Det är lite roligt.

Nu är det snart vinter. På riktigt. Det är mörkt och kallt och halt och jävligt. Jag är inte riktigt peppad för det. Söndagsångesten satt som en smäck. Underbart. Jag tror att jag bara ska gå och lägga mig och ta tag i en ny vecka imorgon. Inte fr att dagen har varit dåligt på något vis, jag vill bara verkligen inte åka till jukkas och jobba i morgon. Är det någon som har ett fint jobb här i stan åt mig? Jag skulle bli jätteglad. Jag tänker inte vara kvar på JTM längre än jag behöver, att ha en timmes restid för att komma till jobbet med bussen vareviga dag känns helt klart inte värt det.

Äntligen känns förkylningen lite, lite bättre. Det tog ju bara tre veckor eller så. Igår var en riktigt, riktigt bra kväll. Jag lagde fläskfile med klyftpotatis åt mig och älskling, som för övrigt blev helt perfekt. Stolt tjej. Jag kan minsann det där med mat när jag vill! Ett bad med tända ljus, en öl, en tur ner på Ripan för att supporta Johannes lite tillsammans med Hanna, Rasmus och Nisse och ett glas vin, te och mys till Idol hos Hanna och sen somna bredvid min älskling. Och få sova ut. Helt jävla underbart. Idag har jag energi nog för att orka ta itu med städningn hos Victor. Vi är duktiga idag! :D

Jag saknar dig.

Tomt i huvudet när man ska försöka komma på en rubrik. Tomt i huvudet lite i allmänhet faktiskt. Jag hinner inte riktigt med livet känns det som. Eller jag har hamnat efter snarare. Men jag tror tt jag håller på att komma ikapp. Men just nu ska jag göra någonting jag faktiskt också behöver göra: slappa. Ta det lugnt. Andas. Sen kan jag åka till stallet och gå på möte.

Igår skålade familjen Törmä i äkta champange. Varför? Därför att min far har gjort sitt livs affär. Vad det går ut på är en ännu så länge affärshemlighet, men det kommer uppenbaras. Men han har anledning att vara nöjd! Ibland är jag väldigt stolt över min pappa.
Idag var inte fullt lika glamorös, om än trevlig då jag ägnade eftermiddagen åt att laga köttfärssås som jag åt i sällskap med min bästa karl i hans lägenhet. Vem vill inte ha mig som flickvän? Lagar maten när man kommer hem! Sen har jag ju jobbat själv också. Och varit i stallet. Och jobbat igen.
Sååå... Radiotjänst altså? Hur hamnade jag där? Ingen som vet, man säljer sig för pengarna. Inte riktigt kanske, jag tror att jag kan trivas ganska bra. Men det är en jävla massa att tänka på i början.
Sen när jag kom hem kom ju utmaningen med att försöka skriva ut en skattsedel som jag måste lämna in. Jag är totalt clueless och datorn bara krånglar. Underbart. Det är jobbigt att försöka vara lite vuxen. Det diskuteras hemförsäkringar, tvätt, skattsedlar, jobb, lön, hyresavtal, facket, bilköp, möten och A-kassa hit och dit och överallt och man kommer fram till att man är totalt vilse.
Ingen har någonsin förklarat för mig varför man ska ha en hemförsäkring.
Vart skaffar man det?
Måste man vara tjugo för att få A-kassa? jahaaaaa...
Vad är en skattsedel?
Ett anställningsbetyg?
Vafan!
Man har ju hört alla vuxenbegrepp men man har ju ingen aning. Det är inte så lätt som man tror. Och då tycker inte jag att jag är så obildad. Men kanske är ja det.
Vuxenlivet är ett mysterium, jag blir nästan deppig när jag tänker på det.
Men inatt ska jag få sova i min älsklings underbara, mjuka, fluffiga säng <3

Jag kom just att tänka på ordet Bakslag. En smisk på rumpan? Lite lustigt i vilket fall.

...till mig och snacka skit om hyckleri."